Sigrid – i Sverige under Andra världskriget

Sigrid är 94 år, hon föddes i Garphyttan som ligger en bit utanför Örebro. Efter något år flyttade hon och sin familj till en gård i Förlunda. Hennes mamma och pappa som båda växte upp i Närke var födda år 1900 och 1902. De var bönder och arbetade alltså på gården hela dagarna. Hennes pappa var även intresserad av politik och satt med som ordförande i Hovsta som som på den tiden var som ett litet eget distrikt. Sigrid hade även tre systrar. Ingrid, Marianne och Kerstin de var födda från 1923-1935. När Sigrid blev lite äldre så började hon i skolan som låg en bit bort. Varje morgon tog hon sällskap med en grannflickan som var en god vän till henne. De träffades även en del utanför skolan och kastade boll eller hoppade hage. Hon gick i skolan i 6 år och sedan i något som kallades för fortsättningsskola. Där spenderade hon 2 år. Skolan hon gick på var liten och lärarna gav milda bestraffningar som att gå ut i klassrummet eller ställa sig i ett hörn och skämmas. Eftersom det endast var 8 personer i hennes klass så var det alltid lugnt i klassrummet. Alla böcker och material som man behövde i skolan var man tvungen att köpa.

När kriget började år 1939 så var det inte bara de inblandade länderna som drabbades. Även Sverige påverkades och vissa grejer förändrades under kriget. Det som gav bekräftelse att kriget var igång var när de flesta män runt om i Sverige däribland Sigrids pappa blev inkallade. Medans pappan blev inkallad var familjen ensamma kvar på gården och mycket av arbetet stannade nästan upp. Sigrid och hennes systrar fick hjälpa deras mamma med det de kunde. Under krigets gång började Sverige använda sig utav ett system där man var tvungen att ha något som heter ransoneringskort för att kunna handla varor som t.ex mjöl och kaffe. Man behövde även ransoneringskort för att köpa kött och tobak. De fanns olika kort till olika produkter ransoneringskortet för kött var t.ex märkt med GS medans mjöl hade bokstaven E. Man kunde även byta korten med en granne eller något om du behövde mera mjöl och han mera tobak så kunde ni byta med varandra. Man var även tvungen att hushålla på den mat man hade. Det var förstås enklare för Sigrids familj då de var bönder och kunde tillverka sin egna mat genom att slakta en gris eller plocka lite potatisar under sommaren. Det var ju inte bara det som förändrades i Sverige under kriget. Man var även tvungen att mörklägga varje litet fönster på natten så tyskarna inte skulle se vart byar och gårdar fanns när de flög över. Hon berättade även om skyddsrum som fanns utspridda i Sverige. Med dessa skyddsrum hade man övningar ifall Sverige skulle bli indragna i kriget.

År 1941, alltså mitt under kriget bestämde Sigrid och sin man Martin för att gifta sig. Vilket såklart var den bästa händelsen under dessa år. De gifte sig i Sigrids föräldrar hem och har varit gifta ända tills han gick bort i början av 2000-talet. Fast kriget höll på så förändrades inte Sigrids och Martins relation någonting och fanns där för varandra under krigets gång.

Eftersom inga datorer eller TV-apparater uppfunnits så var det svårt att hänga med på vad som hände nere i Europa. De ända nyhetskällorna som fanns hemma hos Sigrid på den tiden var tidningar och något som kallades för kristallradio. Det var precis som en vanlig radio fast med något som liknade ett par hörlurar inkopplade. Det var även rykten som det snackades om i byn om vad som hände nere i Europa. Mobiltelefonen var heller inte uppfunnen vilket gjorde att kommunikationen med vänner och familj var svårare. Man skickade mycket brev men hade en telefon i hemmet.

När kriget slutat var de flesta judar döda eller så hade de flytt till andra länder som till t.ex Sverige med de Vita bussarna. Sigrid fick för första gången reda på vad som egentligen hade hänt nere i Europa av hennes arbetskamrat som klarat sig från döden i det/de koncentrationsläger hon varit fången i. Hon kom hit vid 18 års ålder med hjälp av de Vita bussarna. Hon var väldigt blyg och berättade inte jätte mycket om kriget men förklarade att hela hennes familj blivit gasade under krigets gång.

Egen reflektion:

Det Sigrid berättade var hennes liv under förintelsen om hur Sverige påverkades och hur mycket hon visste hände i Europa under krigets gång. Då Sverige aldrig drogs in i kriget så påverkades vi inte lika hårt som t.ex tyskarna och polackerna. Trots det märkte man ändå av det genom att vi använde ransoneringskort och mörkläggning vid alla fönster. Sigrid är väldigt gammal men kommer ihåg hur det var på den tiden. Man kan använda henne som historisk källa om hur det var som svensk under förintelsen.

Jakob Forsberg 9A, vt 2016